13. des, 2017

Tekst

Plundringen av världen. IMFs historia och politik

7. desember 2017
3
55

Ingen annan organisation har påverkat majoriteten av jordens befolkning så djupgående över de senaste femtio åren som Internationella Valutafonden (IMF). Sedan tillkomsten efter andra världskriget har IMF utökat sin sfär av inflytande till de mest avlägsna hörnen på jordklotet. Hela 188 länder på fem kontinenter är idag medlemmar i organisationen.


Denna artikel är förord till boken Pillaging the World. The History and Politics of the IMF (Plundringen av världen. IMFs historia och politik) av Ernst Wolff, Tectum Verlag Marburg, 2014 och har översatts av Jan-Erik Gustafsson. Publiert på jinge.se.


I årtionden har IMF varit aktivt i huvudsakligen Afrika, Asien och Sydamerika. Det finns knappast ett land på dessa kontinenter, där IMF politik inte har genomförts i nära samarbete med respektive lands nationella regeringar. När den globala finansiella krisen bröt ut 2007 vände IMF sin uppmärksamhet till norra Europa (Island, Irland). Sedan eurokrisen bröt ut 2009 har dess huvudsakliga fokus skiftat till södra Europa.

IMFs viktigaste uppgift består officiellt i att stabilisera det globala finansiella systemet och hjälpa länder med problem i tider av kris. I verkligen påminner dessa handlingar om stridiga arméer.Oavsett var IMF griper in underminerar IMF staters suveränitet genom att tvinga dem att genomföra åtgärder som förkastas av en majoritet av befolkningen, och lämnar därigenom bakom sig en omfattande rad av ekonomisk och social ödeläggelse.

I fullföljandet av sina mål tar aldrig IMF sin tillflykt till användning av vapen eller soldater. Den tillämpar rättframt kapitalismens mekanismer, särskilt då lån och krediter. IMFs strategi är lika enkel som effektiv. När ett land kommer i finansiella svårigheter träder IMF in och erbjuder stöd i form av lån.

Då IMF har status av ”sista låneinstans” har regeringar vanligtvis inget annat val än att acceptera IMFs erbjudande och underkasta sig dess villkor – sålunda fastna i ett nätverk av lån, som de, som ett resultat av ränta, ränta på ränta och kapital, faller allt djupare in i. Den resulterande pressen på statsbudgeten och den inhemska ekonomin leder oundvikligen till en förstörelse av ländernas finansiella situation, vilket IMF i sin tur använder som förevändning för att kräva ständigt nya eftergifter i form av ”åtstramningsprogram”.

Konsekvenserna är förödande för vanligt folk i de länder som drabbas (vilka i de flesta fall är låginkomstländer), därför att deras regeringar alla följer samma mönster, vältrar över effekterna av åtstramningsprogrammen på löntagare och fattiga.

På detta sätt har IMFs program kostat miljontals människor deras jobb, förnekat dem tillgång till grundläggande hälsa, ett fungerande skolsystem och drägliga boendeförhållanden. Programmen har gjort ländernas matproduktion olönsam, berövat människor deras frukter av ett livslångt arbete, medfört spridning av sjukdomar, minskat livslängden och ökat barnadödligheten.

Men på andra sidan av den sociala skalan har IMFs politik hjälpt ett tunt skikt av ultrarika öka sin enorma förmögenheter även i kristider. IMFs åtgärder har beslutsamt bidragit till det faktum att den globala ojämlikheten uppnått oöverträffade historiska nivåer. Inkomstskillnaderna mellan en solkung och en tiggare i slutet av Medeltiden bleknar vid jämförelse mellan en hedgefondsdirektör och en socialbidragstagare idag.

Fastän dessa fakta är allmänt kända och hundratusentals har protesterat mot effekterna av åtgärderna de senaste årtiondena, ofta riskerande sina liv, håller IMF orubbligt fast vid sin strategi. Trots all kritik och trots de iögonfallande förödande konsekvenserna av dessa handlingar får IMF fortfarande oreserverat stöd från regeringarna i alla industrinationer.

Varför? Hur kan det förekomma att en organisation som förorsakar ett sådant väldigt mänskligt lidande runt om på jordklotet fortsätter att handla utan straff och med uppbackning av de mest mäktiga krafterna i vår tid? I vems intresse handlar IMF? Vem tjänar på dess aktioner?

Det är syftet med denna bok att svara på dessa frågor.

Några artiklar om IMF för den intresserade. 
IMF ändrar reglerna – räddar Ukraina från statsbankrutt;
Har IMF ändrat policy?;